Planprocessen
En detaljplan kan tas fram på flera olika sätt beroende på hur omfattande detaljplanen är. Processen för att ta fram en detaljplan är oftast ett till två år, men det kan ta längre tid.
Hur lång tid det tar att ta fram en detaljplan beror på områdets komplexitet och vad som händer under arbetets gång. Det kan behöva utredas risker för buller eller andra risker, genomföras sanering från tidigare markanvändning eller inventeras naturvärden.
Beroende på detaljplanens omfattning finns olika förfaranden, processer. Det vanligaste sättet att ta fram en detaljplan är standardförfarande men det finns även utökat förfarande och samordnat förfarande. Kriterierna för vilket förfarande som ska användas finns reglerade i plan- och bygglagen.
Information om val av förfarande (Boverket)
Nedan beskriver vi planprocessen för en detaljplan med standardförfarande.
Information om utökat förfarande (Boverket)
Information om samordnat förfarande (Boverket)
1. Planbesked
En planprocess kan starta på olika sätt. Oftast är det en markägare eller en exploatör som kontaktar miljö- och byggnadsnämnden när man behöver en ny detaljplan för att kunna utföra ett byggprojekt. Vill du att kommunen ska göra en ny detaljplan eller göra ändringar i en befintlig detaljplan kan du ansöka om planbesked.
När du har ansökt om planbesked får du inom fyra månader besked av kommunen om planarbetet kommer att starta eller inte. Det är miljö- och byggnadsnämnden som bestämmer om en planprocess ska inledas. Deras beslut får du i ett planbesked.
Om du får ett positivt besked står det när vi beräknar att starta planarbetet. Om du får ett negativt besked redovisar vi skälen i planbeskedet. Du kan inte överklaga planbeskedet.
2. Undersökning om betydande miljöpåverkan (UBM)
När man tar fram en ny detaljplan, eller ändrar en befintlig detaljplan, ska kommunen ta ställning till om detaljplanen kan medföra en betydande miljöpåverkan.
För att ta reda på det ska i princip alla förslag till detaljplaner genomgå en undersökning. Om undersökningen kommer fram till att planen kan medföra en betydande miljöpåverkan innebär det att vi måste göra en miljöbedömning för planen.
3. Planförslag
Planarbetet startar med att kommunens arkitekter tar fram ett förslag på detaljplan. Detaljplanen reglerar hur mark och vatten ska användas, men också hur bebyggelsen ska se ut. Vi redovisar detta genom en plankarta och en planbeskrivning.
Under arbetet tar vi också fram olika utredningar om det behövs. Det kan till exempel vara bullerutredningar, naturinventeringar och riskanalyser. Vi tar också ställning till om planen kan få en betydande påverkan på miljön.
När det finns ett förslag på detaljplan så skickar vi ut det på samråd.
4. Samråd
Samråd går ut på att du som berörs och har intresse av förslaget får möjlighet att lämna synpunkter på planförslaget och UBM. Vi brukar ha en samrådstid på minst tre veckor.
Vi skickar förslaget till berörda fastighetsägare, länsstyrelsen, kommunala nämnder, statliga myndigheter och andra med väsentligt intresse för förslaget. Förslaget finns även på kommunens webbplats:
När samrådstiden är slut tar vi fram en samrådsredogörelse där vi sammanställer och bemöter de synpunkter som kommit in. Utifrån synpunkterna gör vi sedan eventuella ändringar i förslaget.
5. Granskning
Efter samrådet ställer vi ut förslaget på granskning. Granskning är ännu ett tillfälle för dig som berörs av förslaget att lämna synpunkter.
Vi skickar förslaget till berörda fastighetsägare, myndigheter och andra med intresse för förslaget. Granskningsperioden är minst tre veckor.
Om du har synpunkter måste du framföra dem senast under granskningsperioden. Annars kan du förlora rätten att överklaga kommunens beslut om att anta detaljplanen. Synpunkter på förslaget lämnar du skriftligen med e-post eller med vanlig post.
När tiden för granskning är slut sammanställer och bemöter vi de synpunkter som har kommit in under gransknings- och samrådstiden i ett granskningsutlåtande. Har du lämnat synpunkter får du ta del av granskningsutlåtandet innan detaljplanen antas.
6. Godkännande och antagande
Innan kommunfullmäktige antar förslaget på detaljplan ska miljö- och byggnadsnämnden godkänna planen. Vissa planer kan miljö- och byggnadsnämnden anta direkt. När detaljplanen är antagen meddelar vi de som är berörda och anslår beslutet på kommunens anslagstavla.
7. Överklagande
Om du under samrådet eller granskningen har lämnat synpunkter som inte har tillgodosetts, kan du ha rätt att överklaga kommunfullmäktiges beslut om att anta detaljplanen. Du har i så fall tre veckor på dig att överklaga beslutet från det att beslutet har kungjorts.
Överklagande av detaljplan och områdesbestämmelser (Boverket)
8. Laga kraft
Om ingen överklagar beslutet vinner detaljplanen laga kraft. Det innebär att detaljplanen börjar gälla och blir en juridisk handling.
Om någon överklagar beslutet ska mark- och miljödomstolen eller högre instans avgöra beslutet. Antingen blir planen godkänd, förutsatt att det beslutet inte överklagas, eller så upphävs planen och vinner inte laga kraft.