Sevede kommun 1952-1970
Sevede kommun har fått sitt namn från häradet med samma namn. Det bildades genom sammanslagning av Rumskulla, Pelarne, Vimmerby och Frödinge socknar och låg söder, öster och väster om Vimmerby stad. Kommunen låg runt Stångåns källarmar. Trakten är kuperad och rik på småsjöar.
Största tätort var industrisamhället Storebro. Övrig byggnadskoncentration fanns i Frödinge, Pelarne och Rumskulla. Järnvägslinjer som korsade kommunen var Östra Centralbanan mellan Linköping – Hultsfred, linjen Spångenäs – Vimmerby och linjen Hultsfred – Västervik. Viktiga näringar var jord- och skogsbruk och industri i form av gjuteri, mekaniska verkstäder och plåtslagerier.
Skolundervisningen ordnades vid skolorna i Storebro, Källsåkra, Barmshult, Frödinge, Alsta, Brantestad, Pelarne och Rumskulla. Förutom skolbibliotek fanns även ett kommunalt folkbibliotek.
Brandberedskapen ordnades via tre borgarbrandkårer stationerade i Storebro, Rumskulla och Frödinge. Juridiskt och polisiärt tillhörde kommunen Vimmerby fögderi samt Sevede och Tunaläns domsaga respektive Vimmerby landsfiskalsdistrikt där kommunen bildade eget distrikt med tre fjärdingsmän.
Hälsovården låg under Vimmerby provinsialläkardistrikt med distriktssköterskor placerade i Frödinge och Rumskulla. Ålderdomshem fanns i Frödinge, Hörestadhult och Rumskulla. I Storebro fanns ett pensionärshem. För övrig omvårdnad svarade tre kommunalanställda hemvårdarinnor.
Kyrkligt ingick kommunen i Tunaläns och Sevede kontrakt. Frödinge bildade eget pastorat. Pelarne och Vimmerby landsförsamling bildade gemensamt pastorat medan Rumskulla var förenat med Hässleby i Jönköpings län i ett gemensamt pastorat.
Källa: Från sockenstämma till storkommun, Kalmar län. F.B Lindström och S.I.Lundgren, 1954.