Stadens historia
Ingen vet med säkerhet hur gammal Vimmerby stad är. Genom flera svåra bränder har en stor del ovärderliga dokument blivit lågornas rov och höljt stadens historia i ett visst dunkel. Dock vet vi att städer i äldre tider använde sina egna sigill, för att bekräfta äktheten i handlingar och brev.
Bland de äldsta kyrkliga handlingar som hittats i Vimmerby finns brev om jord som skänkts till kyrkan. År 1350 donerar en kvinna vid namn Margareta Laurensdotter 4 marker och två öre jord i Bukkomåla till kyrkan. I brevet står det att ”detta i hennes närvaro skall till bekräftelse vidhängas Vimmerby stads sigill”. Därför vågar vi påstå att Vimmerby definierades som stad redan för dryga sexhundrafemtio år sedan.
Vimmerby har alltid varit en centralort för bygderna omkring och därför också den naturliga mötesplatsen. Trots att staden inte var stort mer än en bondby med låga hus, ett litet torg och kanske knappt 100-talet invånare, så var det en ort att räkna med redan under Gustav Vasas tid. Förmodligen var Vimmerby tidigt ett tämligen starkt handelscentrum, om än i det lilla formatet. Det var för att Vimmerby höll på att bli en alldeles för betydelsefull stad, till förtret för bland andra Kalmarborna, som stadsrättigheterna drogs in 1532.
Marknader och oxhandel är två näringsgrenar som satt sin prägel på staden och gjort den känd vida omkring. Nämnas kan att mellan åren 1727 och 1746 levererade Vimmerbys borgare 28 459 oxar enbart till Stockholm. Marknader vet man har pågått sedan 1500-talet. Då Carl IX gav tillbaka stadsrättigheterna år 1604 skrevs det in i privilegiebrevet att staden årligen skulle hålla tre marknader. Den traditionen fortlever ännu idag.
Staden har naturligtvis ständigt utvecklats. År 1810 hade staden 969 innevånare vilka hade ökat till 2 215 vid sekelskiftet 1900. Under 1940- och 50-talen skedde en stark befolkningstillväxt och vid nästa sekelskifte, 2000, uppgick befolkningen i själva staden till 7 808.
Jordbruk har genom århundraden varit den viktigaste näringsgrenen, ofta kombinerat med ett handels- eller hantverksyrke. En period hade Vimmerby ett flertal garverier, självklart en följd av den stora koncentrationen av oxhandel. Under 1900-talet har förstås industrier blivit den gren som sysselsatt flest personer. Bryggerier, träindustrier och gjuterier är några av de branscher som blivit tongivande.
I Vimmerbyrummet på Museet Näktergalen finns en monter med avtryck av Vimmerby stads sigill från 1430 och 1610. Här visas även äldre kartor över stadens framväxt från 1600-talet och framåt. En panoramabild från 1863, avbildad från kyrktornet västerut, visar en stad som vi väl känner igen, trots att många av husen är utbytta.