Så jobbar kommunen med särskild begåvning

Enligt Skolverkets bedömning är omkring fem procent av Sveriges elever särskilt begåvade. Vimmerby kommun jobbar på flera sätt för att öka kunskapen om dessa barn och se till att de får rätt stimulans i skolan.

Begreppet särskild begåvning används för att beskriva en person med en osedvanlig förmåga på ett eller flera områden. Ofta syftar man på en hög intellektuell förmåga, men det finns ingen samlad global definition.

Barn med särskild begåvning kan behöva anpassningar i undervisningen för att kunna utvecklas och må bra i förskolan och skolan. Det säger Bertram Stenlund Fridell, kvalitetssamordnare på barn- och utbildningsförvaltningen i Vimmerby.

– För många särskilt begåvade elever funkar skolan helt okej, men det finns också de som far illa. Vissa blir passiva, andra kanske börjar stöka runt för att det ska hända något. Det finns risk för psykisk ohälsa.

Kunskap att identifiera eleverna

I sin roll som kvalitetssamordnare håller Bertram Stenlund Fridell ihop det kommunövergripande arbetet kring särskilt begåvade barn och elever i Vimmerby kommun. I arbetet leder han bland annat ett kommunövergripande nätverk som träffas regelbundet, och håller kommunens kunskapsbank kring särskild begåvning uppdaterad.

Sedan flera år tillbaka finns en handlingsplan kring hur kommunen ska jobba med särskilt begåvade elever. Syftet med arbetet är att ge eleverna ledning och stimulans för att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling.

– Första steget är kunskap. All personal i förskola och skola ska få någon form av introduktion kring särskild begåvning så man vet vad det handlar om. För att kunna hitta de här eleverna behöver man veta vad man ska leta efter. Hur särskild begåvning tar sig i uttryck varierar mycket, därför kan det vara lite klurigt, säger Bertram.

I det kommunövergripande nätverket finns representanter från alla förskolor och skolor i kommunen. De ansvarar för frågorna kring särskild begåvning på sina enheter och ser till att frågan inte glöms bort.

Olika anpassningar

De olika enheterna har kommit olika långt i sitt arbete för de särskilt begåvade barnen. Vilka insatser som görs för att eleverna ska kunna må bra och prestera bra i skolan varierar.

– Vilka anpassningar som behövs beror helt på individen, säger Bertram.

Ett sätt att möta elevernas olika behov är differentiering av undervisningen. Differentiering innebär en gemensam undervisning och ett gemensamt innehåll, men med varierade arbetssätt och uppgifter så att alla elever kan delta på egna villkor utifrån sina förmågor.

Gästade Mattetalanger

Bertram Stenlund Fridell är även privat engagerad i frågor om särskild begåvning. Han har varit medlem i föreningen Mensa sedan 2012 och är idag vice ansvarig för Mensa Sveriges Gifted Children Program, som erbjuder kostnadsfria föreläsningar om särskild begåvning till skolor och andra verksamheter.

Nyligen gästade Bertram podden Mattetalanger, där han bland annat berättade om Vimmerbys kommunövergripande arbete kring särskilt begåvade barn och elever.
Poddavsnittet kan du lyssna på här