Logotyp för Vimmerby kommun, länk till startsidan

Vad är demokrati?

Juristen Eva Andén och personalen på hennes advokatbyrå när de går för att rösta för första gången, september 1921. Reproduktion: KvinnSam, Göteborgs universitetsbibliotek.

Reproduktion: KvinnSam, Göteborgs universitetsbibliotek

För ungefär hundra år sedan fick kvinnor och män allmän och lika rösträtt men vägen fram till det demokratiska genombrottet startade långt tidigare. Nedan finns några viktiga händelser och beslut som alla har bidragit till vår demokratiska utveckling.

Regeringsformen

Efter en tid av kungligt envälde arresterades kung Gustav IV Adolf i en statskupp i mars 1809. Ett nytt utskott i riksdagen fick samtidigt i uppdrag att arbeta fram en ny grundlag där kungamakten begränsades. Den nya regeringsformen antogs av riksdagens fyra stånd den 6 juni 1809.

Successionsordningen

Successionsordningen är en grundlag som bestämmer hur Sveriges tron ska ärvas. Grundlagen antogs av Sveriges riksdag 1810. Samma år valde riksdagen den franske marskalken Jean Baptiste Bernadotte till tronföljare efter Karl XIII, som var barnlös. Fram till 1980 kunde tronen endast ärvas av manliga ättlingar till Bernadotte. 1978 och 1979 beslutade Sveriges riksdag att ändra successionsordningen, en ändring som började gälla 1980.

För att ändra en grundlag krävs två likalydande riksdagsbeslut med ett riksdagsval emellan.

Allmän folkskola

1842 beslutade Riksdagen att införa obligatorisk folkskola i Sverige för att alla barn ska få utbildning. Alla socknar och städer var tvungna att ha en skola med en utbildad folkskollärare. Det var staten som ansvarade för lärarutbildningen.

Gifta kvinnor får bestämma över sin egen ekonomi

En kvinna var på den här tiden myndig från 25 års ålder men om hon gifte sig blev hon omyndig med sin make som förmyndare. Från och med 1872 beslutades att alla gifta kvinnor fick rätt att bestämma över sin egen inkomst.

Den första motionen om kvinnlig rösträtt

Fredrik Theodor Borg 1825–1895, var tidigt förespråkare av kvinnors rösträtt och var den förste riksdagsman som motionerade om detta 1884.

Värnplikt för män

1901 infördes värnplikten för män mellan 18 och 47 år. Ett nytt slagord i debatten om rösträtten började användas "En man - ett gevär - en röst!". När staten krävde att alla män ska tjäna nationen, oavsett klass eller bakgrund, ansåg många att man också ska ha rätt att rösta.

Storstrejk för allmän och lika rösträtt

Året efter att värnplikten införts strejkade över 120 000 personer för att få allmän och lika rösträtt till riksdagens två kamrar. För att driva igenom rösträtt för män användes den obligatoriska värnplikten som argument - "En man - ett gevär - en röst!".

Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt bildas

I början av seklet läggs ett förslag fram i riksdagen om att gifta män skulla ha två röster – en för sig själva och en för sin fru. Riksdagsman Carl Lindhagen svarade med att kvinnor borde ha en egen röst men förslaget röstas ned. Förslaget att gifta män ska ha två röster provocerade och är en anledning till att den organiserade kampen för den kvinnliga rösträtten startar. 1903 bildades därför landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.

Riksdagen beslutar att (nästan) alla män ska får rösträtt

1909 beslutade Riksdagen om allmän rösträtt för män över 24 år som betalar skatt, har gjort värnplikten och som inte har varit omhändertagna av fattigvården eller suttit i fängelse. Det gäller i val till riksdagens andra kammare. Den odemokratiskt valda första kammaren blir kvar.

Kvinnor blir valbara till kommuner

Genom riksdagsbeslut 1907 och 1909 blev kvinnor valbara till stads- och kommunfullmäktige 1909. Den första kvinnan som valdes in i stadsfullmäktige är Gertrud Månsson. Hon valdes in i Stockholm stad som är den stad vars valresultat blir färdigräknat först av alla.

Regeringen lägger förslag om kvinnlig rösträtt

1912 lade regeringen fram den allra första propositionen om kvinnlig rösträtt och valbarhet till riksdagen men den röstas ner i första kammaren.

Uppgörelse om kvinnlig rösträtt

På senhösten 1918 kallade regeringen in en urtima (extra) riksdag. Syftet är att justera de statsanställdas löner som sjunkit under krigsåren. Första världskriget har nyligen avslutats men på flera håll i Europa har revolutioner brutit ut. Oron för att något liknande ska hända i Sverige ökar och trycket på att införa allmän och lika rösträtt för både kvinnor och män är högt.

Eftersom riksdagen är extrainkallad kan de inte fatta besluta om kvinnors rösträtt vid sittande möte men efter långa förhandlingar nådde man en överenskommelse om att beslut ska fattas vid den kommande ordinarie riksdagen nästa år: Sverige ska införa allmän och lika rösträtt.

Första beslutet om kvinnlig rösträtt

1919 fattades det första beslutet om kvinnlig rösträtt i Sveriges riksdag efter en hård kamp. Sverige får allmän och lika rösträtt som sista land i Norden.

Sista riksdagsvalet med enbart manlig rösträtt

Den 28 september 1920 hölls det sista riksdagsvalet med enbart manlig rösträtt i Sverige. Den riksdag som valdes hade som sitt huvudsakliga uppdrag att upprepa föregående riksdagsbeslut om allmän och lika rösträtt. För en grundlagsändring krävdes nu som då att två riksdagar med mellanliggande val fattar identiska beslut.

Det andra beslutet om kvinnlig rösträtt

Den 26 januari 1921 fattade riksdagen det andra beslutet om kvinnlig rösträtt. Gifta kvinnor, som tidigare har stått under makens förmyndarskap, blir nu myndiga vid 21 år.

Källhänvisning

Informationen är hämtad från Firademokratin där fler viktiga årtal finns med i tidslinjen.

Kontakt

Sidan senaste uppdaterad:

Sidan senast granskad:

Vi använder cookies för att webbplatsen ska fungera bra för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies.
Vad är cookies?