Olovlig användning av
kommunal mark
%20(2)%20Puffbild%20Offentliga%20platser.jpg)
Här finns information om vad olovligt nyttjande av kommunal mark innebär och vad du som fastighetsägare har för ansvar.
Kommunens mark ska vara tillgänglig och kunna användas av alla. Att använda kommunens mark för privat eller kommersiellt bruk utan tillstånd kallas annektering och är inte tillåtet. Du som fastighetsägare har ett ansvar för att veta var din fastighetsgräns går och hålla dig inom den.
Vad menas med olovligt nyttjande, olovlig markanvändning eller annektering?
Olovlig användning av mark, eller nyttjande som det också kallas, kan till exempel vara uppställning av studsmattor, komposter eller odlingslådor utanför den egna tomtgränsen.
Det är lätt att få intrycket att ytor där det står privata anläggningar eller ägodelar är enskild mark, särskilt om det rör sig om byggnader eller inhägnader. Även en uppställd husbil, studsmatta eller sandlåda kan förvilla. Inget av dessa exempel är tillåtet att placera utanför privat tomt. Det är inte heller tillåtet att ställa soptunnor/sopkärl på kommunens mark, exempelvis gångbanor.
Otillåten dumpning
Att köra ut sitt trädgårdsavfall i skogen är inte tillåtet. Inte heller att sätta upp en kompost utanför din tomtgräns men du får ha en kompost i din egen trädgård. En annan möjlighet är att köra avfallet till kommunens återvinningscentral.
Exempel på olovliga anläggningar:
- Staket, häckar och planteringar
- Komposter
- Odlingslådor
- Vedupplag
- Uppställning av båtar, bilar, husvagnar
- Byggnader, t ex lekstugor
- Sandlådor
- Gungställningar
- Studsmattor
- Rastgårdar
Vad är mitt ansvar som fastighetsägare?
Som fastighetsägare ansvarar du själv för att ta reda på var din tomtgräns går och att du håller dig innanför den. Är du osäker på din tomtgräns kan du söka efter din fastighet på lantmäteriets hemsida, https://minkarta.lantmateriet.se/
Visar det sig att du använder kommunens mark ber vi dig att respektera tomtgränsen och plocka bort olovliga anläggningar snarast.
Vad gör kommunen?
Om kommunen upptäcker att mark annekteras kontaktas fastighetsägaren med en uppmaning att ta bort alla anläggningar som ligger utanför den egna tomtgränsen och att återställa marken i ursprungligt skick. Om fastighetsägaren motsätter sig detta kan rättsliga åtgärder behöva vidtas.
Vanliga invändningar
När kommuner ingriper mot olovlig markanvändning förekommer det ofta att följande invändningar framförs av den som använder marken:
”Kommunen har för länge sedan muntligen lovat mig att jag får använda marken.”
Det man då menar är att det finns ett muntligt avtal om att få använda marken. Men det är den som påstår att ett avtal har träffats som har att visa det, d.v.s. det är inte kommunen som måste visa att ett avtal inte har träffats. Det innebär att om den som använder marken inte kan visa upp något avtal, brev, mail eller annat som visar att denne har fått rätt att använda marken så kommer kommunen inte att godta invändningen.
Om det framkommer att det faktiskt har träffats ett muntligt avtal om att använda mark så har kommunen möjlighet att säga upp avtalet till upphörande.
”Jag har använt marken under lång tid och har därför genom hävd fått rätt att använda den.”
Enlig lagstiftning som gällde för mycket länge sedan kunde man få rätt att använda mark genom s.k. urminnes hävd men det förutsatte bl.a. att markanvändandet påbörjats så tidigt som före år 1880. Enligt den lagstiftning som gäller nu (jordabalken) är det inte möjligt att få rätt att använda mark genom s.k. urminnes hävd. Kommunen kommer därför inte heller att godta en sådan invändning.
Tillfälligt tillstånd
Skulle du tillfälligt behöva förvara något utanför din tomtgräns, t.ex. i samband med byggnation eller liknande kan du söka tillfälligt tillstånd. Detta görs via Polisen, https://polisen.se/tjanster-tillstand/tillstand-ansok/offentlig-plats/
Vad säger lagen?
Det är brottsbalken, 8 kapitlet, som reglerar privatisering av annans mark vilket är att betrakta som egenmäktigt förfarande. Det är alltså förbjudet med olovliga åtgärder som vidtas på annans mark. Förbudet omfattar även offentligt ägd mark.
Det är detaljplanen som styr hur mark ska användas. Detaljplaner regleras i Plan och bygglagen (PBL) och i enlighet med PBL kan allmän platsmark ges skydd i detaljplanen. Allmän platsmark i en detaljplan är gator, vägar, torg, parker och andra områden som ska vara tillgängliga för allmänhetens gemensamma behov av grönområden eller som buffert mellan bostäder och annan verksamhet. Allmän platsmark är inte avsedd för bebyggelse och får inte heller stängas av samt får bara tillfälligt upplåtas.